Sliding Doors

Så ytterligt märkligt det är,
att tänka på,
de där Ögonblicken som avgör hela ens framtid.

Jag har ett, särskilt viktigt:
För en Livstid sedan bodde jag i en helt annan stad. Jag hyrde den finaste lilla lägenheten på det finaste Söder. I andrahand.
En sommar seglade jag. Som gast på en båt till Lissabon. Det här var före mobiltelefonernas tid.
Då, när jag var borta, blev jag erbjuden av lägenhetsinnehavaren att ta över kontraktet. Fem tusen spänn skulle det kosta. Min mor fattade beslutet, å mina vägnar. Hon sa Nej.
Jag, hade såklart sagt JA!

Tillbaka från Lissabon och ingen bostad kvar på mitt älskade Söder. Där jag trodde att jag skulle bo resten av Livet. Jag valde att plugga i en annan stad. Denna. Fick tag på en bostad. Blev kvar.

Det har snart gått 25 år.

En Man från för lika länge sedan dyker upp.

Finns det ett Öde? Som vill Något med oss?
Finns det Något som Vi skulle, med Varandra?
Som vi får chansen till, Nu.

"Kom hem!" säger han. "Kom hem till vårt Söder!"

Jag ska träffa Honom på måndag.