Förbi Rädslorna.
Genom Smärtorna.
Över All Oförståelse.
Varför? Gör? Du Såhär? Mot mig?
Jag tänker Offrets tankar.
Säkert är det så.
Men jag har aldrig givit upp.
Med en Dåres Envishet har jag kämpat för Rätten till Mina Känslor:
Så Många.
Så Starka.
Så Friska,
faktiskt.
Har velat Lita På. Tro på.
Någon.
Men. Har inte lärt mig. Än.
Inte lärt mig hitta, till Dem Som Man Kan Lita På.
Det är Ensamt, men jag är inte längre Rädd för Ensamheten.
Jag är bara Rädd för att Sveken ska dämpa Mitt Inres Färger.
Däremot. Tror jag, på Något:
Att Störst av Allt är Kärleken.
Och, att det går, att komma tillbaka till den jag föddes - En Fri Själ.
Som högaktningsfullt skiter i, att Fadern är en Fanatisk Ateist.
...
Har velat Gråta. I dagar. Men hindrats av praktikaliteter som Arbete och Umgänge.
Men Nu. Kom nu Tårar!
Jag välkomnar er.
Lilla du. Gråt nu. <3
SvaraRaderaVad kan jag säga, vad kan jag skriva…
SvaraRaderaLove you! Jag gör verkligen det.
Jag möter dig i vilken tid som helst.
När som helst.
Gärna nu…
Ensamhet kan vara en styrka om vi väljer det självmant.
Det renar, ger insikt och faktiskt, man hittar tillbaka.
Vägen där emellan är smärtsam.
Det tar tid, låt så vara.
Vad vi människor upplever som svek från andra
människor, är en sak – det värsta är sveken mot oss själva.
Själen är det viktigaste vi har, den måste vi vårda ömt.
Då först blir vi fria till att flyga.
Livet är en process som pågår ständigt.
Du är inte ensam…
/Marie
@Regnnatt: Och jag gråter. Inte Den Stora Gråten. Fast jag ville... Mer små hinderbäckar. Och så skriver jag. Du vet. Och fryser, för det drar så in i bänken från dessa gigantiska englasfönster.
SvaraRadera@Marie: Kloka-Vackra-Livfulla Du! Alltså, Du. TACK!!! Jag vill dansa barfota med dig bland dina stolar när de tinat, jag vill ramla runt och skvätta bubbel på en gräsmatta i högsol... :)
Just nu är jag i den där självvalda Ensamheten. Där jag vet att jag så småningom hittar Kraft och Klokskap. Tar omedelbart och resolut till mig det där från dig om Sveken mot oss Själva, som de värsta. Vill inte hålla på med sånt mer. Vill Flyga. SKA Flyga. Med sådana som Dig och Regnnatt.
Hej i natten, baby you. Hejhej.
SvaraRaderaJa, jag kan inte somna fast jag är trött, så trött. Nattrumlare som jag är.
Hoppas du har haft en magisk nyårsnatt med många stjärnor i ljusraket. Kan man skriva så?
I vilket fall som helst, så är klockan mer än för längesedan godnatt. Suck. Och jag sitter här och saknar dig i natten med dina ord från år 2010. ???.
Baby, I love you - men det vet du ju redan.
Jag har precis ätit något väldigt onyttigt, för kännedom - jag åt med sked. Suck.
Sa jag att jag saknade dina ord här?
Förlåt för att jag skramlar in. Skramlar???
Åh, låt år 2011 ta dig med storm och samtidigt hålla dig varm under vingar bortom här och där...
Flyg flyg, du fågelunge.
Låter det förvirrat?
Jag är som jag är...
Hejhejhej - sa jag att jag looovar dig?
/Marie
@Daling Marie, tack för dina Uttryck. Uttrycksfullheter, här, hos mig.
SvaraRaderaJa, jag skrattade mig in i det Nya Året. Och sen, sedan, mötte jag Någon. Som tog mig med Storm. Nu. Hittar mina fötter inte till Marken och jag har höjdskräck. Så det kan bli... Snyggaste kramen får du! Och en smällpuss.