Nedstigning

Drog iväg till the party halls, tidigt om morgonen.

Gillar skriken och gapen, buskörningarna och hektiskheten där, sådär tidigt.

Det känns utland och osvenskt.

Jag skulle ha blommor. Hit, och Dit.

Här för att smycka. Där för en 50-årsuppvaktning.

Vill göra mig Snygg. Köper blommor som matchar kvällens outfit.

Känner mig säll, (det gör jag alltid när jag får välja blommor till olika buketter) men Världslig.

Blommorna luktar prutt. Eller kål.

Kanske kan man äta dem.

Oavsett, de matchar, min utstyrsel.

Sen åkte jag till en Ny Studio.

Läste in olika saker, och log.

Gick nedför några trappor.

Åtta stycken...

Sen. Arbetade jag. Här.

Klockan nitton gick jag på kalas.

Nu, är jag hemma.

Lagomfull och för mätt. Och lite trött.

Vad är det med Män? Vad är det med Kvinnor?

Vad är det vi förväntar oss av varandra?

Jag kom bland annat i samspråk med en, eller samspråk, det var mest han som talade. Och verkade trivas med det. Jag fick höra om vinprovningsresor med geologisk utbyggnad och blablabla.

Han ville berätta olika saker och jag, log. Jag vet inte varför.

Han stoppade sitt visitkort i min väska.

Jag gav honom verkligen inte mitt.

Min vän erbjöd mig att åka med i hans taxi. Jag tackade ja. En annan man ville att jag skulle stanna, lovade mig skjuts hem om jag gjorde det.

Jag tackade nej.

Fan vad jag är trött på att bekräfta.

Sjukt trött, faktiskt.

Jag bara slutar med det. Helt enkelt.