Den Allomfattande.
Som omsorgsfullt plöjer sig genom ditt inre likt en nyslipad supermotiverad harv.
Gräver sig ned, rotar runt, byter plats på och lämnar skärmärken på. Allt.
Du tror att du ska dö,
för det är så du föreställer dig den ultimata Smärtan.
Du faller på knä.
Ber om. Nåd.
Så klingar den av.
Och kvar står du.
I något som kanske är,
Ännu Värre.
Välkommen Håglöshet.
Dotter till Likgiltigheten, syster till den vakna Sömnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar