Han skickar några rader.
Jag skickar några tillbaka.
Han ser annorlunda ut nu.
Som en Trasig Förlorare.
Hela hans tillvaro håller på att gå i spillror.
Skriver han.
Och jag undrar häpet om han verkligen är förvånad över händelseutvecklingen.
Som om den varit oförutsägbar.
Men jag säger ingenting om det.
För en tid sedan hade den självklara frågan från mig varit:
- Och vad gör du åt det?
Men jag ska inte vara där mer. Jag ska inte det.
Kan det vara så simpelt att det räckte med den Nya Mannens Famn?
För att jag skulle ta ett litet
HOPP
bort och titta tillbaka med distans.
Och upptäcka att Jäklar, vad mycket energi som gått åt till rätt ointressanta saker.
Kraft och Energi som ätits upp och blivit till Ingenting.
Och det beror inte på att jag är i den Nya Mannens Famn nu.
För den har jag också lämnat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar