onsdag 24 november 2010

Replik till Manpojken

Han undrade bland annat vilket av mina egna Nej det är jag inte förstår.

"Jag har nog haft svårt att förstå samtliga av mina tidigare Nej till dig,
eller, snarare kanske det är att de ofrånkomligen verkar ha varit behäftade med ett obligatoriskt bakomliggande Ja som ter sig obegripligt.

Dagar som idag tänker jag att det självklart är Kärleken, som är större än allt annat, som inte vill lämna dig. Idag är jag sams med mina känslor när jag kan tillåta min Själs självklara tillhörighet intill Din, och samtidigt inse att våra nuvarande verkligheter är en olycklig kombination.

Så svaret är Ja. Kärleken finns kvar. En dag som idag är det med lätthet jag håller Oss i den.
Det var mycket med Oss som jag älskade.

Och svaret är Nej. Jag förväntar mig inte att du ska fortsätta försöka, vare sig be om förlåtelse eller ändra på dig.
Jag kan bara önska att du emellanåt ska tänka på mig med lite värme.
Och hoppashoppas att det någon dag ska få vara självklart att vi har/har haft viktiga platser i varandras liv.

Att det känns som om hela din tillvaro håller på att gå i spillror får mig att undra saker, men jag ska låta bli.
Den här gången.

Jag bara hoppas, att det ska bli bra.

Vill ändå berätta att jag hittade en bok för ett par veckor sedan.
Med Sinnesrobönen som utgångspunkt ställer den frågan:
Hur hel kan man bli?

Jag beställde två. En till mig. Och en till dig.
De kom idag.
Kanske är du utled på mina initiativ, förslag, självhjälpsböcker och min förvissning om att man är med och skapar sitt eget liv?
Kanske vill du vara ifred med dina egna övertygelser?

Men om du vill ha boken, så är den din."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar